Den här dagen är det 1 år sedan min älskade mamma dog. Det känns fortfarande otroligt på något sätt att hon är borta. Jag vet med logiken att hon är död, men hjärtat har fortfarande inte riktigt hängt med. Hon finns förstås för alltid i mig, och med mig på sätt och vis. Men jag kan inte låta bli att önska att hon varit här hos oss, pigg, frisk och glad. Vi skulle haft middag här hemma idag, med mina 3 syskon, alla deras barn (utom Emma som är i Verbier) och min goa pappa. Hade sett fram emot det så mycket. Det är inte det allra lättaste att pussla ihop 5 aktiva familjer. Men vi lyckades! Då blir jag sjuk!! Både jag och Felicia legat hela veckan och ingen av oss är krya ännu. Så adventmiddagen fick utgå, det känns så himla trist!
Jag saknar dig mamma!
Jag ......finner inga ord. Tycker synd om dig/er, sorg är så jobbigt, speciellt första året då man ska gå igenom händelser för första gången utan den personen man sörjer...
SvaraRaderaTänker på dig i dag, och krya på er nu du och Felicia.
Kram
Tack Anki!
SvaraRadera